Tillverkningsprocess för hårda legeringar

Hårdmetall är ett hårt material som består av eldfast metall och bindemedel, vilket produceras genom pulvermetallurgi och har hög slitstyrka och viss seghet. Tack vare sina utmärkta egenskaper används hårdmetall ofta inom skärning, slitstarka delar, gruvdrift, geologisk borrning, oljebrytning, mekaniska delar och andra områden.

Produktionsprocessen för hårdmetall omfattar tre huvudprocesser: blandningsberedning, pressgjutning och sintring. Så vad är processen?

Batchprocess och princip

Väg de erforderliga råmaterialen (volframkarbidpulver, koboltpulver, vanadinkarbidpulver, kromkarbidpulver och en liten mängd tillsatser), blanda dem enligt formeltabellen, lägg dem i en valskvarn eller mixer för att mala olika råmaterial i 40-70 timmar, tillsätt 2% vax, raffinera och fördela råmaterialen jämnt i kulkvarnen, och gör sedan blandningen med vissa sammansättnings- och partikelstorlekskrav genom spraytorkning eller manuell blandning och vibrerande siktning, för att möta behoven vid pressning och sintring. Efter pressning och sintring urmatas och förpackas hårdmetallämnena efter kvalitetskontroll.

Blandade ingredienser

Blandade ingredienser

Våtslipning

Våtslipning

Liminfiltration, torkning och granulering

Liminfiltration, torkning och granulering

Pressgjutning

Pressgjutning

Sintra

Sintra

Hårdmetallämne

hårdmetallämne

Inspektion

Inspektion

Vad är vakuum?

Ett vakuum som detta är ett område med gastryck som är mycket mindre än atmosfärstrycket. Fysiker diskuterar ofta de ideala testresultaten i tillståndet absolut vakuum, vilket de ibland kallar vakuum eller fritt utrymme. Då används partiellt vakuum för att representera det ofullständiga vakuumet i laboratoriet eller i rymden. Å andra sidan, inom tekniska och fysikaliska tillämpningar, menar vi alla utrymmen som är lägre än atmosfärstrycket.

Typiska defekter/olyckor vid produktion av hårdmetallprodukter

Om man går tillbaka till grundorsakerna kan de vanligaste produktionsfelen/olyckorna i hårdmetall delas in i fyra kategorier:

Komponentdefekter (ETA-fas uppstår, stora partikelgrupper bildas, pulverpressningssprickor)

Bearbetningsfel (svetssprickor, trådskärsprickor, termiska sprickor)

Miljöolyckor (korrosion, erosionsskador etc.)

Mekaniska olyckor (såsom spröda kollisioner, slitage, utmattningsskador etc.)


Publiceringstid: 27 juli 2022